Min syster Rambo

Min lilla syster blev 22 år igår. Kan ni tänka er det? Det kan inte jag. I mina ögon är hon fortfarande en liten skitunge som kaxade sig mot de stora killarna och på allvar trodde att hon kunde slå ner dem. Därav smeknamnet Rambo.
Hon följde aldrig någon norm, var aldrig så som tjejer skulle vara. Istället gick hon, och går, sin väg. Hon är tuff, orädd, fortfarande lika kaxig och samtidigt ett riktigt charmtroll.
Hon har fler tatueringar än de flesta, lyssnar på hårdrock och vill bli polis. Ivana är nog den enda jag känner som kan säga något i stil med ”Jävla blattar” och inte bara komma undan med det utan även låta charmig.
När vi mobbas så som syskon kan göra, låter hon mig ofta få höra att jag är så himla tjejig. Samtidigt behöver vi sällan säga så mycket till varandra. Vi vet att det alltid kommer att vara vi två. Jag antar att det är så med syskon, man har upplevt så mycket tillsammans att det inte finns någon annan i världen som förstår en bättre.
Grattis igen, syrran!
söndag, 28 februari, 2010,19:50 |
Personligt |
0 kommentarer » |









