Säg ja till språket som lyfter
På Skolverkets begäran gjorde ett nytt kartläggningsverktyg på hösten 2008 entré i skolvärlden. Kartläggningsverktyget heter Nya Språket lyfter och är tänkt att fungera som stöd för bedömning av elevers måluppfyllelse i grundskolans tidigare år.
Enligt egna erfarenheter vet jag att det idag fortfarande finns lärare som inte använder sig av något kartläggningsverktyg när det gäller svenskämnet i grundskolan. Detta trots att kartläggningsverktyg är ett utmärkt stöd för lärare och elever som synliggör elevernas språkutveckling och därmed bidrar till elevers utveckling mot målen i de båda svenskämnena.
Svenska skolan har äntligen fått ett kartläggningsverktyg som är så pass brett att det täcker åldrarna 1-6 och utgår från de gällande kursmålen samt nationella mål som prövas i skolår tre och fem. Nya Språket lyfter är tryggt nog att användas av nyutbildade lärare, involverar eleven och är välskrivet och väl genomarbetat av en välkänd skara pedagoger. Jag skulle vilja påstå att det är det enda kartläggningsverktyget en lärare behöver.
Nya Språket lyfter är ett diagnosmaterial, som det även kallas, som bygger på kursplanerna i svenska och svenska som andra språk. Materialet utgår från följande hörnstenar i språkutvecklingen, alltså tala- samtala- lyssna, samt läsa och skriva. Majken Sköld, en av utvecklarna av materialet, betonar att läsaspekten har varit ett centralt uppdrag från Skolverkets sida. Detta kan tänkas bero på att det har skett en utmärkande tillbakagång i läsprovsresultat. Enligt PIRLS (Progress in International reading Literacy), en internationell studie av läsförmågan hos elever i årskurs fyra, har andelen starka och mycket starka läsare i årskurs 4 minskat, vilket är en neråtgående utveckling som startade redan 1991. Därav har det nu tillkommit ett nytt diagnosmaterial som är tänkt att följa upp elevernas utveckling i tidigt skede, för att bland annat se vilka utvecklingspotentialer som ryms eller inte ryms i de läs- och skrivsammanhang de ingår i.
Nya Språket lyfter innehåller en tydlig röd tråd, alltså de olika texttyperna, så kallade genrer. Berättande, beskrivande, förklarande, instruerande samt argumenterande texter är exempel på de genrer eleverna bör kunna röra sig enkelt och smidigt i, samt anpassa sin läsning efter. Materialets syfte är att diagnostisera elevers starka och svaga sidor samt visa hur långt eleven har nått i sin kunskapsutveckling mot kursplanens uppnåendemål och strävansmål. Nya Språket lyfter inte bara ger läraren analysverktyg för att kartlägga elevens förkunskaper och eventuella brister, den beskriver på ett tydligt sätt även hur man kan åtgärda bristerna. Detta är något nyutbildade lärare har särskild nytta av. Då erfarenheten är en brist kan man enkelt vända sig till de råd och tips som finns i varje avstämning och få exempel på hur undervisningen kan stödja elevens utveckling.
Utifrån många långa diskussioner med både lärare och lärarstudenter har jag märkt att tidsaspekten verkar vara något som vid första anblick inte talar för Nya Språket lyfter. Många har menat att materialets breda omfång kräver tid från pedagogernas sida, tid som pedagogerna oftast har väldigt ont om. Att sätta sig in i ett nytt verktyg och bli trygg med det är alltid tidskrävande, oavsett val av tillvägagångssätt och metod. Däremot har Nya Språket lyfter fördelar som andra kartläggningsverktyg saknar- den bygger på kursplanen och de uppnående- och strävansmål som gäller i grundskolans tidigare år för tillfället. Dessutom är till exempel Avstämning C direkt kopplad till målen att uppnå i årskurs 3, som bland annat undersöks i det nationella provet. Detta gör att pedagogen slipper att lägga tid på att gå in i kursplanen för att se om undervisningen överensstämmer med de mål som finns där, utan kan med trygghet följa de steg som finns angivna i Nya Språket lyfter och därmed spara tid.
Nya Språket lyfter är indelat i tre delar- lärarhandledning med observationspunkter och avstämningar, lärarmatriser samt elevens observationsschema. Förutom de välformulerade och omfattande observationspunkterna är varje del i läs- och skrivutveckling avrundad med en avstämning som sammanfattar hur elevens utveckling i ett visst område ser ut. Dessutom innehåller materialet två lärarmatriser, en där läraren kan notera varje enskild elevs utveckling och en som fungerar som överblick över hela gruppens utveckling. Med så pass stora elevgrupper som lärare får jobba med idag är det ibland oerhört svårt att se varje elev och ännu svårare att se hela gruppen som en helhet. Tack vare Nya Språket lyfter har lärare nu en möjlighet att se om det är något område i läs- och skrivutveckling som många i klassen behöver träna mer på och anpassa sin undervisning efter det. Nya Språket lyfter innehåller som sagt även elevens observationsschema där eleven görs delaktig i samtalen kring den egna språkutvecklingen.
Individuella utvecklingsplaner (IUP) gäller alla elever i skolan idag och eftersom Nya Språket lyfter är så pass detaljerat och konsekvent tar sin utgångspunkt i elevens kunskaper och förmågor är det ytterst lämpligt att användas som redskap även där.
En annan aspekt som de som ställer sig frågade mot Nya Språket lyfter tar upp är att den lägger alldeles för mycket fokus på läsförståelsen vilket leder till att den fonologiska medvetenheten lätt glöms bort. Istället för att inrikta sig på rent mekaniska moment och isolerad färdighetsträning strävar Nya Språket lyfter efter att de läsförståelseaspekterna som, enligt ovan, svenska elever halkar efter allt mer bör stå i centrum. Eleverna skall inte bara kunna ljuda och avkoda, utan även förstå det lästa. Att som professor Lundberg med andra koncentrera sig på den fonologiska medvetenheten, alltså ljudningen, kan leda till att eleverna får svårt att läsa oregelbundna ord och måste stava sig genom texten. Detta i sin tur leder till att läsningen blir långsammare och eleven efter ett tag tappar lust att läsa, för att inte tala om den bristfälliga läsförståelsen. Lundbergs ”God läsutveckling” kan vid första anblick verka vara ett material som är tryggt och konkret. Vad detta material saknar är dock den breda åldersspann som Nya Språket lyfter faktiskt har. Lundbergs material vänder sig till elever som är i början av sin läsutveckling. Dessutom är läsförståelseaspekten ytterst bristfällig, en aspekt som är en stor del av kursplanen i grundskolan idag och även den kommande kursplanen. Det syntetiska arbetssättet Lundberg förespråkar ”hindrar den naturliga utvecklingen av språket genom att bryta ned det naturliga språkets helhet i ord, stavelser och bokstävernas enskilda ord”. Språkets naturliga ändamål, alltså kommunikation, läggs åt sidan och istället plockas språket isär i abstrakta delar utan relevans för eleven. Nya Språket lyfter framhåller vikten av fonologisk medvetenhet och betydelsen av att eleverna bör knäcka den alfabetiska koden under grundskolans allra första år, dock är dessa aspekter inte centrala och man är tydlig med att påpeka att man bör tänka på läsförståelsen ända från början, redan innan eleverna kan läsa på egen hand. På så sätt blir texterna meningsfulla och får relevans. Nya Språket lyfter bygger istället på läsning och skrivning för upplevelsens skull. Intresse och engagemang som drivkraft är viktiga hörnstenar som gör att barn tidigt blir deltagare i de läskunnigas värld.
Dock kan vi hålla med Lundberg om en sak- ”forskare har visat att lärare som noga följer sina elevers läsutveckling med formella och informella metoder är mer framgångsrika än lärare som inte ägnar tid, engagemang och kraft åt detta”.
lördag, 31 juli, 2010,15:00 |
Läraryrket, Personligt |
0 kommentarer » |

























































