Arkivet för maj, 2011

Att se individen

När det kommer till genusmedvetet arbete med barn är det viktigt att se barn som individer istället för kön. Helt plötsligt uppstår situationer där man ropar på starka flickor (dock vid tilltalsnamn) när en tung säck ska lyftas. På samma sätt dokumenterar jag våra empatiska barn, genom att ta bilder, tala om känslor och kramas extra mycket. Att det sedan råkar vara mestadels pojkar som springer fram till en för att kramas eller bara gosa en stund ser jag som en liten triumf i min pedagogiska vardag.

För att se bortom kön undviker jag därför att dela in barngruppen i flickor och pojkar. Jag skulle aldrig få för mig att räkna barnen som flickor och pojkar, så som många gör. Aldrig någonsin kommer jag att säga ”Lilla gumman, vilken fin klänning” och inte heller ”Wow, häftig keps!”. Det skickar signaler om att det är just de könsbundna attributen som är önskvärda att inneha.
Jag tilltalar ”mina” barn vid deras namn. Det är enklare, trevligare och effektivare på många sätt. Alternativt säger jag ”vännen”.
Har man väl börjat se genusfällorna, kan det mitt jobb som lärare ibland kännas alldeles för tungt. Det finns alltid saker som kan förbättras.
Men det är framförallt i de små detaljerna som mitt arbete sker.

Konsumentmakt

Idag fick jag följande kommentar angående inlägget om La Redoutes sexualisering av barn:

Hej Bella,

Tråkigt att höra att du tog illa vid dig av bilden i vårt senaste katalogutskick; merparten av vårt bildmaterial produceras i Frankrike och ibland skiljer sig synen på vad som är okej åt mellan olika länder. Vi kommer att ta bort den här bilden från laredoute.se omgående.

Vänliga hälsningar
Kristin Ström
Produkt-, PR- & katalogchef La Redoute Nordic

Vad tycker vi om det här?
Jag tycker då att det här är konsumentmakt är den är som bäst!

Att vila sig i form

Jag har inte sysslat med scrapbooking på evigheter. Huset, jobbet och träningen är just nu alltid mina första prioriteringar. Att jag en gång i tiden inte kunde leva utan att vara kreativ på ett eller annat sätt slog mig inte ens. Det är därför jag mår bra av en ordentlig kick i rumpan. Dagens ettårskalas för världens finaste Kevin var ett välbehövligt måste. Jag bestämde mig att göra ett kort till honom sent igår kväll. Att arbeta under stress har alltid fungerat. Även den här gången.

 

Det här med att vila sig i form is tha shit!

Au revoir La Redoute!

Jag vet att det här med kläder till flickor och pojkar är ett uttjatat kapitel. Minns ni när Ellos lanserade en tvådelad bikini för bebisar? Eller när Lindex gjorde ”tjejkläder” i mindre storlekar än ”killkläder” trots att kläderna tillhör samma åldersgrupp? Eller när Skopunkten lanserade klackskor till en tvååring?

Nu har La Redoute gjort en liknande, fast lika sjuk grej. Någonting som gör mig illamående. En ung flicka med bikiniöverdel, neddragna byxor i utmanande pose är med i deras senaste reklamblad.

Behöver jag ens tillägga att jag aldrig mer kommer att handla där?

Hett tips II

Vi fortsätter med tipstemat idag bara för att jag är för lat för att skriva riktiga inlägg.

Serbiska killar vill också vara ganstars plus – Messi kör!

Hett tips I

Hej godingar!
Avskyr ni också Eric Amarillos vidriga, kvinnoförnedrande ”hit”?
Då ska ni lyssna på Singel-Sylvias version här!

Vad vill ni läsa?

Min läsarkrets har under veckan, om än blygsamt, ökat. Vilket uppskattas! Självklart tycker jag att jag är grym att den här bloggen förtjänar mer uppmärksamhet.
Ni som har läst och kommenterat här sedan länge betyder så otroligt mycket för mig och den här bloggen. Om ni inte hade funnits och skrivit, uppmuntrat och ifrågasatt så hade jag nog lagt ner hela det här opretentiösa bloggprojektet för länge sedan. Ni som är nya här hoppas jag vill stanna kvar!

Nu till min undran, vad tycker ni mest om? Vilka texter vill ni se mer av och vilka tycker ni att jag kan skippa? Nu har ni ett gyllene tillfälle att påverka, så passa på!
Jag vill helt enkelt veta, vad vill ni läsa?

Kollektiv mansskuld

Igår fick jag hem Lina Neidestams underbara debutbok ”Zelda”!

 

Den här fick Adam att skratta igenkännande så att han nästan kissade på sig.
Så är det att bo med en feminist. Har man väl börjat inse orättvisorna there is no way back.

Idag trotsar vi stormvarningar

mms_img34873 (MMS)
Idag trotsar vi stormvarningar

Vem som helst kan jobba med barn

Är på min rast och tittar över gården som tillhör avdelningen bredvid. Runt tiotal barn springer runt och leker medan vikarien, som för övrigt är ensam med barnen, sitter på en av gungorna och sms:ar. Hon har gjort det i en kvart nu.
Har en sådan lust att gå ut dit och skälla ut henne ordentligt! Sms:a eller surfa får man göra på sin fritid. Vad barnen sysslar med verkar inte beröra henne det minsta.
Det är just sådana situationer som denna som ger förskolan dåligt rykte.
Och jag vägrar hålla tyst!

Varning!

 

Se inte filmen Watchmen! Jag gjorde det i lördags och ångrar mig djupt. Precis som med böcker så klarar jag inte av att inte se färdigt en film. Så jag tvingade mig själv att se klart den och det var dummaste jag har gjort på länge! Två timmar av mitt liv som jag aldrig får tillbaka och jag känner mig blåst på något sätt. Av regissören, alla vidriga b-skådisar och alla de som var med och finansierade helvetet. Fy, säger jag!

 

Arg feminist- javisst!

Jag älskar radiostationen Banditrock. Jag lyssnar på den när jag åker till jobbet, när jag åker från jobbet, när jag står i köket och när jag har tråkigt. Alltså många timmar om dygnet.
Jag älskar fredagarna med Betnér, som började sin ”karriär” som radiopratare med att störa sig på hur få låtar gjorda av tjejer det fanns i arkivet på Bandit. För visst är tjejer underrepresenterade i rockbranschen. Som i så många andra brancher. Musikbranschen, filmbranschen, näringslivet… Listan goes on and on.
När jag för några dagar sedan satte på bilradion höll jag på att kräkas. Rockgruppen ”Theory of a deadman” och deras senaste låt ”Bad girlfriend” fick mig att bums stänga av radion, köra snäppet fortare än vad man egentligen får och koka inombords!
Read and weep, my friends:

 

My Girlfriend’s a dick magnet
My Girlfriend’s gotta have it
She’s hot, can’t stop, up on stage, doing shots, Tip the man he’ll
Ring the bell, get her drunk she’ll scream like hell.
Dirty girl, gettin’ down, dance with guys from outta town.
Grab her ass, actin’ tough. Mess with her, she’ll fuck you up.
No one really knows if she’s drunk or if she’s stoned, but she’s
Comin’ back to my place tonight!

She likes to shake her ass she grinds it to the beat
She likes to pull my hair when I make her grind her teeth
I like to strip her down she’s naughty to the end
You know what she is, no doubt about it
She’s a bad, bad girlfriend!

Red thong, Party’s on, Love this song, sing along.
Come together, leave alone, see you later back at home
No one really knows if she’s drunk or is she’s stoned
But she’s coming back to my place tonight. I say
No one really knows just how far she’s gonna go,
But I’m gonna find out later tonight

She likes to shake her ass she grinds it to the beat
She likes to pull my hair when I make her grind her teeth
I like to strip her down she’s naughty to the end
You know what she is, no doubt about it
She’s a bad, bad girlfriend!

Doesn’t take her long to make things right.
But does it make her wrong to
Have the time of her life. the time of her life
My girlfriend’s a dick magnet My girlfriend’s gotta have it

She’s a gold digger now you figure out it’s over, pull the trigger.
Futures finished, there it went, savings gone,
The money spent

I look around and all I see is, no good, bad and ugly,
Man she’s hot and fixed to be, the future
Ex-Miss Connolly!

She likes to shake her ass she grinds it to the beat
She likes to pull my hair when I make her grind her teeth
I like to strip her down she’s naughty to the end
You know what she is, no doubt about it
She’s a bad, bad girlfriend!

She’s a bad, bad girlfriend.
She’s a bad, bad girlfriend.

Nu sprang älsklingen iväg!

mms_img46019 (MMS)
Göteborgsvarvet andra året i rad!

Önska honom lycka till!

Uppdatering – Nyss sprang han in på en timme och trettiosex minuter!!!

Hallå!

Vad tycker ni om min nya profilbild?

 

Ja, jag är ytlig! Who isn’t, liksom?

Idag kör vi på glasögonlooken!

mms_img57001 (MMS)
En äkta fröken det där! Visst ser jag smart och auktoritär ut?
P.S. Nytränad är jag också! D.S.

Drömmar om en barnbok

Ända sedan Annqa erbjöd sig att illustrera min framtida barnbok har tankarna kring att faktiskt göra min största dröm till verklighet tagit över min vardag. Jag har inte börjat skriva än, jag är alldeles för feg än så länge, men idéerna frödas. Huvudpersonen ska heta Ani, hon ska ha brunt hår och gröna ögon. Mer vill jag inte berätta. Inte än. Men vad tror du om det Annqa och ni andra?
Skulle jag verkligen kunna bli en bra barnboksförfattare?

Bamse och migrationspolitik

Migrationsverket har kommit på den briljanta idén att använda sig av Bamse för att förklara sin verksamhet. Vilket i och för sig kunde ha varit lyckat om inte serien hade varit så verklighetsfrånvänd. Man flyr inte till ett annat land om man inte måste. Fråga mig, jag har gjort det. Att packa allt man äger under några få timmar, åka tusentals mil till ett land där man inte känner någon, inte kan språket och är alldeles för liten för att veta varför allt det händer är ingen dans på rosor.
Hur serietecknarna och ansvariga på Migrationsverket har fått för sig att det sedan blir hur bra som helst om man är tvungen att återvända till det man har flytt från förstår jag bara inte. Det kunde lika gärna ha varit Sverigedemokrater som kom på skiten.

Ja, jag är rätt förbannad just nu

Helena undrar

Fina Helena undrar hur vi jobbar med genus på min förskola. Jag brukar ju skriva om genus, jämställdhet samt feminism en hel del här på bloggen utan att egentligen konkretisera vad dessa frågor innebär för mig och mitt arbete.
Just nu håller jag på att starta ett genusmedvetet arbetssätt på min förskola. Det är minst sagt energi- och tidskrävande eftersom jag är den enda i mitt arbetslag som är utbildad i området genus.
Jag läser genusmedvetna böcker samt böcker där alla sorts barn finns representerade. Jag använder mig en hel del av mitt examensarbete, inte minst då jag tittar på den pedagogiska miljön och de leksaker vi har och köper in. Jag diskuterar könsroller och könsmönster med min barngrupp nästan dagligen. Jag tjatar på mina kollegor och chefer samt föräldrar. Framförallt försöker jag att se individen i barnet i fråga, inte könet, vilket är oerhört svårt.
Att arbeta med genus är ett komplext arbete som aldrig tar slut och där man aldrig blir en expert. Jag kan fortfarande göra nybörjarmisstag, som att under en hel dag enbart berömma flickor för deras empatiska handlingar och pojkar för deras fysiska sidor och då de tar för sig.
Som tur är kan jag i mitt yrke alltid börja om, gottgöra för mina misstag nästa dag och fortsätta utvecklas till en bättre lärare och vuxen.

Jag blir så arg!

mms_img65397 (MMS)
Hittade den här på en bokhandel i Uddevalla. Det spelar ingen roll hur mycket man än jobbar med genus och jämställdhet med barn. När jag ser det här vill jag bara skrika! Är det 2011?

Underbara ungar

Två femåringar på jobbet vill gå in i målarrummet. Jag försöker förklara varför det inte går.

– Jag håller på att greja med en sak därinne, förklarar jag.
– Du är precis som mina föräldrar. De ska också greja hela tiden!, svarar en av dem med djup suck.

Daimmuffins

12 portioner
150 g smör
3 ägg
3 1/2 dl socker
3 dl mjöl
1 dl kakao
1 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
1 1/2 krm salt
1 1/2 dl Daimkulor

Sätt på ugnen på 200°C. Smält smöret. Vispa ägg och socker poröst. Blanda vetemjöl, kakao, vaniljsocker, bakpulver och salt. Tillsätt mjölblandningen växelvis med det avsvalnade smälta matfettet och Daim-kulorna i äggmeten. Fördela smeten i smord muffinsplåt eller formar. Grädda mitt i ugnen ca 12-15 minuter. Strö eventuellt några Daimkulor ovanpå som dekoration innan muffinsarna har kallnat!

Så där löjligt lycklig

Idag är jag så där löjligt lycklig. Jag vaknade av att Ivana kom och la sig bredvid mig i sängen. Vi pratade så som vi brukade göra när vi var små och delade rum och en våningssäng. Ett underbart sätt att vakna på.
Idag tänker jag på allt det jag har kämpat för och mot i mitt liv. Från en barndom kantad av daglig misshandel och depression, år av misär och en tom mage, till hårt plugg och sömnlösa nätter. Allt för komma någon vart.
Idag är jag här.
Starkare än någonsin.
Jag har en man som jag älskar mer än någon annan i hela världen.
Jag har en familj som vill mig väl.
Jag har ett jobb som jag längtar till och en lön som jag kan leva på.
Jag har många fina vänner som bryr sig.
Jag har ett hus som är allt jag någonsin har önskat mig.
Jag har en bil som gör mig oberoende och kan ta mig överallt.
Jag har en kropp som fungerar som den ska.

Idag är jag inspirerad av Ladydahmer och hennes svåra kamp för en dräglig tillvaro.
Idag är jag tacksam.

Innan gästerna kommer

Imorse var jag hos frisören Nettan. Underbar är hon och mitt hår blev precis som jag ville. Resultatet får ni se inom kort. Låt oss bara säga att jag inte är rödhårig längre. Så länge varade den påhitten.
Nu har jag precis bakat färdigt. Sitter här med drinken ”Rosa pantern” som blev lite för stark. Inte så klokt att bli full innan gästerna hunnit komma. Det är nämligen så att vi har vår stora inflyttningsfest ikväll.

Daimmuffins och focaccia

Skål på er!

Nordens bästa bok 2005

Under bokreorna är det mest barnböcker jag köper. Vilket är lite lustigt eftersom jag inte har några egna barn. De böcker jag läser för min barngrupp på jobbet lånar jag på biblioteket eller språkoteket som vi har tillgång till.

Under en bokrea för några år sedan klickade jag hem boken ”Lilla grodan” av Jacob Martin Strid. En dansk barnboksförfattare som jag aldrig har hört talas om. En ren chansning med andra ord.
När jag började läsa boken skrattade jag mer för varje sida. För bokens lilla groda var så otroligt busig på ett oskyldigt, liksom barnsligt sätt att jag var tvungen att läsa upp den för den barngrupp jag hade under min VFU (praktikperiod) redan nästa dag. Barnen älskade grodans alla rackartyg. De skrattade åt hur han kissade i psykologens portfölj, tvättade böcker med tvål och vatten och målade sin pappa i ansiktet. När han sov! Vid det här laget förstår ni väl varför barn älskar den här boken?
Mitt barnsliga sinne fullkomligt avgudar denna underbara groda! Dessutom tycker jag att det är skönt att boken inte slutar med att någon moraltant eller tråkgubbe läxar upp grodan och gör honom till en snäll, liten groda. Inga predikan så långt ögat når och ibland kan sådant vara så himla skönt!

Så inte min stil

 

Inte min musikstil alls, men jag älskar’t!

Jag orkar inte

Prick fem ringde klockan imorse och jag åkte till jobbet trött, men ändå glad. Allt är frid och fröjd, barngruppen är lättstimulerad och jag hinner med två motorikpass.
Vid lunchtid känner jag hur den där hemska migränen som jag inte har haft på länge kommer. Synbortfall, känslan av att hela huvudet ska gå sönder och kräkreflexer för hela slanten. En av våra ”sovbarn” skulle läggas så jag fick följa med och lägga mig bredvid. Ljudisolerade dörrar is the shit.
En timme senare kändes det lite bättre och vid fyratiden åkte jag till Göteborg för ännu ett dramapass där min grupp skulle ha redovisning. Så fort den var över drog jag hem. Nu sitter jag här och mår skit, jag är irriterad på allt och alla och vill bara gråta.
Så himla barnsligt.
Så var snälla nu.
Jag orkar inte med fler bitchar idag.

Frisk fläkt

Självklart kan jag inte med att missa Eurovisions första semifinal. Trots att tävlingen strider mot allt jag står för, på så många plan, är det ändå en slags hatkärlek som brukar ta över annars så kloka Bella. Just nu följer jag tävlingen via svtplay och är förälskad. Tjejen som har stulit mitt hjärta heter Stella och tävlar för Norge.

 

Randig fröken

Idag är jag en randig fröken! Jag som aldrig var så mycket för ränder.

Världens händelser

Tittar på Världens händelse på svtplay och ryser. Avsnittet handlar om Srebrenica och mitt hjärta brister mer för varje minut som går.

 

 

Ett sjukt krig (som om det finns de som inte är det) där bröder sköt varandra och goda grannar blev bittra fiender.

Besatt av vädret

När vi kom till Sverige förundrades jag över att människorna här var helt besatta av vädret. Man klagade när det var kallt. När det regnade klagade man lite mer. Till och med när det var soligt och varmt kommenterades det för fullt. Vädret kunde man alltid prata om, med alla. Oavsett om det var grannen, kollegan eller kassörskan på ICA.

När jag en söndag satt och läste en otroligt spännande bok blev jag uppringd av en nära vän. Hon frågade vad jag gjorde och när jag berättade skrek hon i luren så jag nästan blev döv. ”DUKANINTEVARAINNEIDAGÄRDUINTEKLOK?!”

Är det fint väder så är man ute. Det lärde jag mig snabbt. Man är ute till vilket pris som helst.
Då tyckte jag att det var väldigt löjligt, men efter många kalla år i det här landet har jag blivit precis likadan.
Besatt av vädret. Nu vet att jag dessa soliga dagar måste man vara rädd om.

Så idag var jag ute.
Målade trappan gjorde jag motvilligt nu på kvällen.
Är jag tillräckligt svensk nu?

 

Jag hann även njuta av den vackraste solnedgången på länge