När ett barn kommer till världen, och i många fall redan innan, bestäms hur barnet mottags i och av samhället utifrån vilket kön det tillhör. Det här könet kommer sedan att följa med barnet resten av livet och inte sällan forma hur barnets liv kommer att se ut. Hur barnet omhändertas bygger på de föreställningar vi har om det typiskt manliga och det typiskt kvinnliga. Ofta har det typiskt manliga högre status och blir därmed mer betydelsefullt än det typiskt kvinnliga (Hägglund, 1993).
Jag anser att genus genomsyrar hela förskoleverksamheten, liksom alla sociala relationer och påverkar den oavsett om man arbetar med genusfrågan på ett medvetet sätt eller ej.
Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar, liksom de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskola ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (Lpfö 98:8)
Min tolkning av ovanstående citat är att jämställdhetsarbete i förskolan inte är något frivilligt. Att arbeta med jämställdhet i förskolan är ingenting personalen kan välja bort. Oavsett personalens personliga erfarenheter och egna åsikter kring könsroller är det i vårt uppdrag tydligt att jämställdhet ska ingå i det dagliga arbetet. Dessa argument kan vara till stor hjälp för verksamma i förskolan i eventuella möten med motsättningar. Motsättningar är vanligt förekommande att man som genusmedveten pedagog stöter på och med kunskap om vårt uppdrag kan vi förhoppningsvis komma förbi dessa. Med tanke på detta behöver vi egentligen inga ytterligare argument för jämställdhetsarbetets betydelse.
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. (Lpfö 98:8)
I demokratins grund, som också är ett viktigt uppdrag, ingår jämställdhetsuppdraget. Det är alltså vårt ansvar som pedagoger att främja och utveckla barns syn och värderingar kring alla människors lika värde. Här ingår rättvisa och jämställdhet och inte minst jämlikhet mellan könen. Genom att inte behandla flickor och pojkar jämlikt riskerar vi att direkt diskriminera barnen. Direkt diskriminering innebär att barn blir utsatta för missgynnelse om det beror på bland annat kön (Skolverkets allmänna råd, 2006). Det är inte enbart på grund av vårt uppdrag som vi måste motverka orättvis behandling i samband med kön utan även för att motverka diskriminering.
Många förskollärare verkar inte inse att jämställdhetsarbete ligger i vårt uppdrag och alltså inte är något frivilligt. Dock har vi inte lyckats få reda på exakt vad detta kan bero på. Jag kan tänka mig att det handlar om brister i lärarutbildningen men till viss del även skolledningen. Detta är något som jag vill forska vidare kring eftersom det kan leda till att jämställdhetsfrågor får sin rätta plats i förskoleverksamheten. Jag anser att det främst är utbildningen som bidrar till engagemang hos blivande lärare och det är där kunskapen i dessa frågor grundläggs.
Att arbeta genusmedvetet i förskolan är långtifrån enkelt. Som verksam i förskolan måste man först uppmärksamma verksamheten med hänsyn till miljö och benämningar samt innehåll i olika rum. Oftast kan det vara där ett genusmedvetet förhållningssätt kan börja och det kan ta lång tid innan det syns någon skillnad i verksamheten. Det handlar först och främst om att bli medvetna pedagoger i ett arbetslag. Med utgångspunkt i det här kan jag konstatera att ett genusmedvetet arbetssätt är fullt av utmaningar och kan aldrig sägas vara färdigt.
fredag, 26 augusti, 2011,14:54 |
Genus, Läraryrket |
5 Kommentarer » |