Arkivet för april, 2012

Människor är starka. Punkt slut.

En sak som står mig upp till halsen är öppet sexistiska reklam. Dock finns det en sort som är snäppet värre. Det är reklam som framställer sig som nytänkande, feel-good och kvinnofrämjande. Reklam som utger sig för att vara feministiska, men i själva verket är de exakta motsatsen.
Är det bara jag som spyr på Rexonas senaste reklam? ”Kvinnor är starka. Inte starka, men starka.” Jaha, vi kan vara STARKA! Det visste jag inte. Bra att ni förtydligar det genom dumma upprepningar och klichéer, för då framstår vi verkligen som superstarka. Jag spyr!

Tänk om vi skulle köra omvänd psykologi på Rexonas skitreklam?

”Män är starka. Inte starka, men starka. Starka män svettas. Därför har vi skapat ett nytt Maximum Protection deodorant. Det är starkt.”

Fast den reklamen skulle aldrig få visas. För män är starka. Punkt slut. Det ingår liksom i själva definitionen av mansrollen.
Och medan mäns styrka fortsätter att tas för givet kan vi kvinnor alltid försöka intala oss själva att vi är det. I själva verket är det Rexona vi behöver.

Mer hen åt folket!

Jag älskar att hen börjar dyka upp så där alldeles naturligt och spontant i offentliga texter. Tji får alla inskräkta motståndare som inte ser någon användning för detta fantastiska ord!

Gissa mitt kön

Vem är pojken och vem flickan?
Who cares?!

Ibland kan det kännas som allt mitt slit och tjat kring genus och jämställdhet är förgäves. Men när vi i fredags hade spontan maskerad behövde jag inte tvivla längre. Alla kunde klä ut sig i vilka plagg de än ville utan att deras val förminskades, förlöjligades eller ens ifrågasattes. Och det är precis vad genus ska handla om!

Bloggutmaning

Jag har blivit utmanat av Hanna och reglerna är enkla:

”Each tagged person must answer the 11 questions given to them by their “tagger” and post it on their blog. Then, choose 11 new people to tag and link them in your post. Create 11 new questions for the people you tag to answer. Do not tag back to the person who has already tagged you.”

Här är elva frågor som Hanna ville att jag skulle besvara:

Vilket land skulle du aldrig vilja besöka? Spontant tänkte jag skriva Kina, men sedan började jag att tänka på alla hemska diktaturer som direkt struntar i mänskliga rättigheter där jag aldrig skulle vilja sätta min fot hur vackra de än är.

Vad är det sista du gör innan du somnar? Gör upp planer och listor. Det är så himla dumt egentligen eftersom det gör det mycket svårare att somna.

Vad är det första du gör när du vaknar? Går på toa. Har nämligen en värdelös blåsa.

Gå i högstadiet för alltid eller gå i gymnasiet för alltid - vad väljer du? Gymnasiet, lätt. Finns det någon som väljer högstadiet? Även om jag störde mig på många inkompetenta lärare saknar jag att spela poker och schack med gänget.

Hur ser ditt drömboende ut? (visa gärna bild) När A och jag blev kära i vårt hus var det till en stor del på grund av köket. Och så tomten som vi gjorde om. Men mest köket.

Vilken amerikansk talkshow skulle du helst vara gäst på? Oprah så klart.

Vad är den paradrätt, den du lagar när du vill imponera på dina gäster? Även fast jag aldrig lagar mat självmant är bakning min starka sida. Barsja surdegsbröd är jag grymt stolt över!

Tror du på någon högre makt, t ex gud eller ”andligt medvetande”? Som uppfostrad katolik är jag mer eller mindre hjärntvättad till att ha en stark tro på Gud. Under högstadiet och gymnasiet gick jag till kyrkan och bad väldigt ofta. Det gör jag mycket mer sällan idag men väljer att tro eftersom jag behöver veta att det finns någon där ute som vakar över oss.

Om du fick vara allsmäktig diktator i Sverige, vad är det första du skulle göra? Vad skulle jag inte göra? Se till att föräldraförsäkringen individualiseras, ge premier till privatägda företag som upprättar och försöker uppnå en seriös jämlikhetsplan, satsa skattepengar på barnkultur och omsorg samt revidera en rad brottslagar som idag låter sexualisering och kvinnovåld pågå utan konsekvenser är ju alltid är början.

Har du någonsin blivit påkommen under sex? Det tror jag inte att jag har.

Vad är den bästa presenten du någonsin fått? När jag var åtta eller nio fick jag en röd cykel som jag hade längtat efter i flera år. Jag cyklade på den varje dag i många år framöver och var lycklig som få.

Jag väljer att utmana: Leo, Fummelfot, Lady Hiccup, Annqa, Sofia, Lisa, Hanna, Kom Ketchup, Visselpaj, Cilla och Erika.

 

Det jag vill veta är:

Vad älskar du hos dig själv?

Tror du på kärlek vid första ögonkastet?

Vilka fem kända personer skulle du vilja att festa med?

Var och vem är du om fem år?

Vilket är ditt favoritord?

Vad är du mest stolt över?

Vilket är ditt roligaste minne?

Kallar du dig feminist, varför/varför inte?

Vad ser du fram emot mest det här året?

Vad ville du bli när du var liten?

Vilken är din favoritplats?

I want it all

Det är ingen hemlighet att det har varit väldigt deppigt här på sistone. Det beror till en viss del på att jag för tillfället verkar ha noll inspiration, inga ord och absolut ingen förmåga att uttrycka mig. Jag vill verkligen inte fylla bloggen med en massa struntinlägg, därför valde att inte skriva alls. Jag hoppades helt enkelt på att en spontan paus skulle ge mig magisk nystart, men dagarna går och veckorna går fast ingenting händer.

Min depperiod är totalt obefogad egentligen. Dagarna är allt längre, tulpanerna väntar på att slå i blom vilken dag som helst och fåglarna kvittrar glatt utanför fönstret. Dock är det ändå någonting som fattas.

Att flytta från storstaden till landet och att förvandlas från fattig student till heltidsarbetande förskollärare är en minst sagt stor omställning. Hur mycket jag än älskar mitt liv kan jag ibland tänka så där galet och förbjudet. Ni förstår, I want it all. Jag behöver trängsel ibland, hur mycket jag än hatar den. Jag behöver människor att iaktta, inspireras av och vara avundsjuk på. Att mina dagar nu för tiden består av den enkla ekvationen hem-jobb jobb-hem gör mig understimulerad, grinig och allmänt deppig. Hur de som jobbar hemifrån klarar sig utan att flippa ut är en gåta.

Ändå är det så enkelt att bara åka in till storstaden, sätta sig på ett café eller gå i affärer och bara ta in alla dofter, ljud och färger. Jag förstår själv att jag har hamnat i ett slags moment 22. Påsken är över, vintern är borta fast våren tvekar. Som alltid påverkas jag av vädret.
Jag tröstar mig med nyinköpt te och roliga helgplaner och hoppas på att vårens entré ska ta hand om min själ.

Vem kan vara missnöjd med en helt ny jättealtan?

Räddad av farlig krydda

Jag kan omöjligt vara ensam om att ha ätit tonvis med godis och andra onyttigheter under påskhelgen. Då borde jag inte heller vara ensam om att ha varit med om den hemska sockerabstinensen den här veckan. Varje kväll ville jag ha en ordentlig chokladbit, mumsig bakelse eller smaskig bulle med massor av fyllning. Med massor av viljestyrka blidde det ingenting med det!

Så vad åt jag i påsk som var så himmelskt gott vill ni säkert veta. Ja, vad åt jag inte… Förutom ton av obligatorisk choklad och lösgodis, gjorde jag världens godaste citrus- och marängtårta som syrran älskar och egna chokladtryffel.
Just tryffeldelen ställde till med lite problem. Redan i förväg bestämde jag att de minsann skulle vara gula, för det är ju påsk. Ni förstår säkert min stora besvikelse när det på långfredagen inte fanns gul karamellfärg kvar i affär’n. Så klart.

Efter några välutvalda svordomar var jag nära att gripas av panik och bara ge upp. Som av en händelse kom jag på jobbiga kryddor som färgar av sig som tusan och en av dem är gurkmeja! Perfekt, den smakar dessutom ingenting! Lite gurkmeja och citronsaft gav kokosflingorna en härlig mörkgul färg utan E-nummer. Glad blev jag och lika glada blev våra gäster!

Det gällde att ta kort fort innan tryfflarna tar slut!

Ojämställt i universitetsvärlden

Det första jag gör på morgonen är att slå på TVn. Allt medan jag klär på mig, äter frukost eller borstar tänderna surrar SVTs morgonprogram i bakgrunden. Att lyssna på nyheterna innan jag går ut och börjar min dag är en av de viktigaste vardagsrutinerna jag har. Så när jag imorse drack mitt morgonte fick jag under Västnytts sändning höra tre ord som genast fick mig att titta upp och höja volymen. Nämligen ”ojämställt” och ”Göteborgs Universitet”.

Mina sju terminer på Göteborgs Universitet och lärarutbildningen har varit inspirerande, utvecklande och hur roliga som helst. Men det var även under de åren som Göteborgs Universitet och utbildningsnämnden blev ett ställe där strukturella skillnader mellan män och kvinnor blev glasklara. Ett av många exempel är att våra överlag kvinnliga seminariledare hyllade aktuella forskare som nästan uteslutande alla var män.

Nu har två forskare, Anna Peixoto och Anna-Karin Wyndhamn, bekräftat mina erfarenheter. Enligt deras senaste rapport ”sitter männen på flertalet ledningspositioner i annars kvinnodominerade Utbildningsvetenskapliga fakulteten och på Naturvetenskapliga fakulteten premieras de manliga forskarna”. (Källa Västnytt, SVT).

Den sneda fördelningen kring tjänsterna beror på normen om att kvinnor inte är lämpliga som förskare, för att de är just kvinnor. Att distansera kvinnor från framstående positioner är enligt författarnas analys en pågående trend. Vill du veta mer, gör som jag och läs hela rapporten ”Jämställda fakulteter”!

Glad påsk!

Önskar påskkärringen!

Sockerfälla

Dagens beroenderapport är som följande, Bella – Socker 0- 1. Älsklingen önskade sig bananbröd och det ska älsklingen få. En kan lätt tro att jag nöjer med att slicka sleven. En kan ha fel.

Men jag klarade mig utan kaffe. Alltid nå’t.

Jag är inte bitter!

Av någon otroligt dum anledning har jag bestämt mig för att lägga av med kaffet den här arbetsveckan. Det kan, som ni säkert redan vet, lätt bli lite för mycket av den varan i läraryrket. Igår klarade jag mig galant och var så där kaxigt nöjd över att ha klarat mig utan den underbara koffeinkicken under både frukosten, hela jobbdagen och framför allt den långa kvällsföreläsningen.

Idag var jag inte alls lika kaxig. Huvudet började klaga någon gång runt niotiden och försatte så resten av dagen. Och huvudvärk kan göra mig lite… missnöjd. Så idag har jag varit bitter över lite allt möjligt.

  • Diskmaskinen slarvade så jag fick diska om nästan allt. Inte alls okej och lika med dagens i-lands problem.
  • Att tvingas sitta i ett iskallt personalrum eftersom någon tyckte att det var en bra idé att sänka elementet till 15 (!) grader är ju bara hemskt! Grr på den liksom.
  • När folk på gymmet inte torkar efter sig vill jag banka hårt på någon. Svettfläckar är inte trevligt! Inte mina egna och absolut inte andras.
  • Jag kan bli riktigt deprimerad när min man inte tänker laga mat. Vilket han alltid gör. Ja ni hör, det är ju så synd om mig!
  • Men det västa av allt är att det är förbaskat kallt ute nu igen. Jag vägrar vinterjacka! Fjortisvarning på den.

Varför slutade jag med kaffet undrar ni och detsamma undrar även jag. Ja, det lär vi inte få svar på ikväll, det är ett som är säkert. Men det är onsdag imorgon vilket betyder påsklunch på jobbet och jag hörde det viskas om att moi ska vara påskkärring.

Fröken Bellas château à la påsk!

I helgen har jag ägnat mig åt att påsksäkra huset. Trots att det redan är andra (!) gången vi firar påsk här lyckades jag med att hålla en lagom nivå på det hela. Den som känner mig vet hur lätt jag kan gå till överdrift.

Riset plockades och pyntades, påskliljorna hittade sin plats i piffiga krukor och gula ljus på bordet är ett måste. Dörrkransen blev påskhärlig och jag hann även knåpa ihop tre påskkort!

Rysk sökning

De som kommer till min blogg via googlesökningar brukar uteslutande söka på ord som ”genus”, ”diskriminering” och ”Förskola”. Någon enstaka sökning på ”håriga kvinnor” har väl hittat hit och säkert mycket besviken försvunnit iväg.

Idag hamnade en ryss här. Hur vet jag det, undrar ni säkert. Om en vill veta ”как сделать коллаж из фотографий без фотошопа” hittar en till mitt inlägg om Picasa. Då får en reda på hur det går till att skapa fotocollage utan att nödvändigtvis använda Photoshop.

Inte direkt samma typ av tung läsning som Преступление и наказаниеmen (Brott och straff) bjuder på, vilket jag brukade ägna mig åt under gymnasiet, men ändå skoj att mina ryskakunskaper kan komma till nytta ibland!