Bella hatar backlöpning

Jag skulle vilja säga att dagens löpning kändes som en dans. Men då skulle jag ljuga.
Dagens löpning var rent helvete.
Det började så bra. De första fem kilometrarna kände jag mig stark och lätt som en fjäder.
Sedan var det dags för backlöpning, dvs. spurt uppför en kort men väldigt brant backe.
Upp och ner och upp och ner. I tolv minuter. Jag var på gränsen till att spy redan efter andra uppförrundan. Men jag kämpade och jag ökade och som jag studsade.
Träningen avslutades med två nedvarvningskilometrar som var tunga, men härliga.
Nu kan jag inte annat än att konstatera att det bara finns en träningsform som är jobbigare än backlöpning och det är 5x1km intervaller.

Imorgon väntar milen och jag längtar redan.
Nej, jag har inte ramlat och slått mig i huvudet.
Men lite sjuk är jag allt.


Lämna gärna en kommentar!