Könskvotering

Ett ämne som ofta blossar upp i såväl politiska debatter som över middagsbordet med släkt och vänner är könskvoteringens för- och nackdelar. Medan vissa fullkomligen öser lovord över denna och ser den som en kvinnornas räddning på arbetsmarknaden menar motståndarna att det är förnedrande för alla och inte främjar talang och meriter. Men vad är könskvotering egentligen, och varför är detta ett så kontroversiellt ämne?

Vad är könskvotering?

Könskvotering är en gren som tillhör en huvudkategori som kallas

kvotering där man vill hjälpa grupper i samhället som av olika anledningar har diskriminerats när det kommer till deras hudfärg, religion eller sexualitet. I det här fallet handlar det om kön, och är ett sätt att få in kvinnor på en annars mansdominerad marknad. Man kan till exempel föreställa sig en övervägande manlig börsfirma där man behöver en ny anställd. När valet står mellan två lika kompetenta människor så tvingas chefen vid könskvotering enligt lag att välja kvinnan, då målet är att hälften av alla anställda skall vara just kvinnor. Om en kvinna vänder sig till ett rekryteringsföretag i Stockholm ska hon alltså ha exakt samma rättigheter och möjligheter att komma in på arbetsmarknaden som en man.

Kritik av könskvotering

Det finns många kritiska röster när det kommer till könskvotering och ett av de främsta argumenten är att man istället för att gå på meriter nu anställer människor efter deras kön. Vid det ovanstående scenariot förutsätter man alltså att mannen är bättre kvalificerad än kvinnan, men att hon anställs endast på grund av sitt kön. Detta är ett vanligt missförstånd som upprepas om och om igen. I själva verket handlar det om att båda har samma kvalifikationer, men att kvinnan så att säga får förtur för att balansen mellan könen skall upprätthållas. Studier har dessutom visat att det i själva verket ofta är kvinnorna som är bättre kvalificerade, men har förbisetts just därför att de är kvinnor. Med andra ord ger könskvoteringen personer med större utbildning och erfarenhet en plats som de egentligen redan förtjänat, men hindrats från att erbjudas då det diskriminerats mot kvinnor.

Resultaten så långt

Studier och forskning om huruvida könskvotering har haft en positiv eller negativ effekt på arbetsmarknaden tyder på att det över lag har varit mycket bra för Sveriges kvinnor och jämställdheten i allmänhet. Men även män har påverkats positivt. Eftersom det numera inte är lika mansdominerat inom traditionellt manliga yrken sporrar det även män att skaffa

högre kompetens, vilket är fördelaktigt för alla inblandade. Man har också konstaterat att arbetsplatser med lika många representanter av vardera kön ger en bättre atmosfär och stämning på jobbet. Vi är födda att interagera med varandra, och därför mår människan som en social varelse bäst i en miljö där alla får vara med.

Copyright Frokenbella.se 2018
Shale theme by Siteturner